Så fungerar bankräntan

När man tar lån, får man i regel olika räntor, beroende på vem man ansöker om lånet av, men även en del andra faktorer kan påverka vilken ränta man i slutändan får, som t.ex. vad man lånar till, vem det är som tar lånet, och så vidare. Alla konsumenter har dock inte så bra koll på vad det egentligen är som styr bankräntorna, så här kommer en kort förklaring till detta, för att du enklare ska kunna använda dessa faktorer till din fördel när du tar lån. (Även när man sätter in pengar på en bank skiljer sig räntan åt en hel del, men i denna artikel kommer vi endast att berätta om låneräntor, och vad som påverkar dem, då insättningsräntor i regel påverkas av färre faktorer)

Detta påverkar bankernas räntor:

Bankspecifika faktorer som styr räntan

Varje bank sätter sin egen ränta för lånen, och därför påverkar faktorer som vilken ränta banken själv betalar till Riksbanken för de lån de tar av dem, och den så kallade reporäntan, som sätts av Sveriges Riksbank, till vilket pris de kan göra detta.

Även den utlånande bankens andra kostnader, som t.ex. hyror, personalutgifter, administrationskostnader för lånen och liknande påverkar vilken ränta de kan erbjuda dig. Detta gör ofta att större banker, som har större utgifter själva, tar ut högre räntor av kunderna, för de lån de beviljar, men inte alltid.

Den utlånande banken vill förstås alltid se till att man ”går plus” på en låneaffär, dvs. klarar av att tjäna pengar på varje låneåtagande, och detta är anledningen till att de måste ta hänsyn till detta.

Låntagarspecifika faktorer som styr räntan

Utöver de faktorer som banken måste ta hänsyn till gällande sig själv, tittar de även på vem det är som lånar, för att göra en bedömning gällande hur troligt det är att denna person klarar av att betala tillbaka lånet som tas. När de gör denna bedömning, tittar de på låntagarens hela ekonomi, dvs. faktorer som:

-          Vilken anställningsform låntagaren har (en fast anställning är förstås bäst)

-          Vilken inkomst, dvs. lön låntagaren har (ju högre lön, desto bättre, så klart)

-          Vilka andra skulder och kreditåtaganden låntagaren har (detta kollar man upp via en kreditupplysning, där tidigare skulder bör synas)

-          Om låntagaren har någon förmögenhet eller inte (det är givetvis bra om detta finns)

-          Om man har andra åtaganden i banken det gäller, t.ex. ett sparkonto (ett konto med mycket sparpengar på är förstås positivt i sammanhanget), och om det är troligt att låntagaren ifråga kommer att skaffa andra åtaganden i banken som en följd av låneaffären (dvs. om banken kan komma att tjäna pengar på dig på annat vis, än på grund av bara banklånet det gäller).

Är det så att man tar ett bolån, dvs. lånar för att köpa en bostad, kommer lånegivaren även att göra en bedömning av objektet, dvs. bostaden, som man vill köpa, för att se så att lånet verkar rimligt i förhållande till objektets marknadsvärde. Man kan inte låna hur mycket som helst, till en bostad som har ett lågt marknadsvärde, men är marknadsvärdet å andra sidan högre, kan man i regel även få låna mer.